Nota Bene att i citaten nedan förekommer ett par synonymer till de egentliga orden som sades den kvällen.
Jag diskuterade det här med att bomba (på fackspråk: att köra standup utan att få ett endaste skratt. De flesta brukar bomba någon gång) med två komiker för någon vecka sedan.
"Ju fler gånger du gigar, desto större är chansen att du bombar", påstod
Tanos Fotas.
"Ju fler framträdanden jag gör, desto bättre blir jag och minimerar risken för att bomba", motargumenterade jag.
"Man ska boka standuptider så att man har 100 gig på ett och ett halvt år. Då vet du om det här är din grej och att du klarar det här", tyckte
Aron Flam.
Själv skulle Aron köra ett företagsgig - en komikers huvudsakliga inkomstkälla, vad jag förstått - i
fyrtio minuter i en nära framtid. DET är jag mer orolig för. Att göra en rolig enmansshow på någon timme med material som man kommer ihåg utantill är nämligen en utmaning. Som naturvetare har jag trygg tillgång till en formelsamling som jag kan bläddra i och resonera logiskt kring när jag behöver, men med standup är det lite tvärtom. Inga framgångsformler (typ som att skrika ut skämt skulle funka bättre av någon anledning), ingen som backar upp en och glöm logikens lagar. Istället handlar det mer om associationer, och de behöver ju inte vara logiska.
Sedan vill jag inte "fuska". Jag har några s.k. säkra skratt, men de vill jag inte använda vid varje tillfälle. Jag vill istället skapa nya, desto mer säkra skratt. Förstås! Visserligen säger
mer rutinerade komiker att det är just dessa säkra skratt man använder sig av framöver och att det ta drygt ett år för att slipa på ett skämt så att det blir så bra så möjligt... Så vi får se hur det går på El Mundo om drygt 1,5 vecka.